I morse när jag i vanlig ordning skulle utfodra lilla Åke var han inte där...inte i sitt hus eller i sin trädgård. Inga gnaghål i staketet heller! När jag förflyttar blicken lite runt hagen inser jag att katternas tassavtryck växt nå oerhört!!
Jag är en av de få medborgarna som icke kan spela wordfeud via mobilen, så jag får göra mitt egena i vardagsrummet och mmsa alla då!?
Näää, men brädor, bokstäver och lite fantasi kan man skoja till det lite.
Öppet sön 18/12 12-15, därefter öppnar jag för dig när du hör av dig!
0226-149 19
Lite tung i kroppen efter en god väns möhippa igår, har haft källarbutiken öppen under några timmar. Just nu är lussedegen på jäsning, glöggen är värmd, brasan sprakar och en nu tidning är införskaffad. Känner att luta sig lite i soffan vore finfint.
I morgon är det redan 2a advent, du är varmt välkommen till min källarbutik, öppet 11-15.
tiden att räcka till, det bara kokar i huvudet. Jättekul! Ju mer jag gör desto mer tankar och idéer...
...vad kommer jag att fylla på i Källarbutiken till denna söndag tro?...
Resten av dagen har bara sprungit iväg, så nu! Ska jag bara luta mig tillbaka i soffan å slappa!!
...här lite skymtar du stegen. Nu är det lite dunkelt ljus men om du anstränger ögat lite så ser du att väggen fått en annan nyans va!? Jag gillar ju den karja slitna och ruffa bättre än stilrent och flådigt, sååå ner till Byggmax, grov, grå spackel tack. Jag tycker att det är kul att spackla men detta var rena barnleken. Spackla utan att det ska vara slätt, jehoo! med hjälp av kol från brasan smutsade jag ner det hela.
Ska nog myspysa till det lite mer...jo stegen, där hänger jag filtar när jag inte är insnurrad i dom!
Söndag kväll har hunnit ikapp sig, några timmar kvar... brasan är tänd och sprakar sådär hemtrevligt, suger ut det sista av det normala. Imorrn är det dax, då gäller sjukan...vita rockar, desinfektionsmedel, konstant korridorspip på larmknapparna, helekoptermotorer....och ett härligt gäng skalliga ungar, gulliga "systrar" och hjälpsamhet. Här brottas hopp och förtvivlan innanför dörrarna, men man möts av glädje!
Jag kan inte riktigt 100% säga att jag längtar till snön, när den väl kommer brukar den ju vara varmt välkommen men just nu är det ganska skönt att låtsas att det än är höst...vintern håller ju på så h i m l a länge. Men samtidigt som jag känner detta så längtar jag till julen och allt som hör julen till. Det är nog själva boandet, inredningsboandet, bakboandet, saml ihop familj/släktenboandet som lockar, vi borde ha fler än en högtid som man kan boa inför. Påsken blir ju inte lika "galen", inte midsommar heller fast de har samma mysfaktor ändå på sina sätt... Nu längtar jag tills när jag få se dig i min adventsbutik!
Närå, bara skoja! Denna bok är ett gratisfynd i en 2nd hand affär, tyckte att ideen var lite skoj så jag förverkligade den. Lite kul och lite lagom ful tror jag att jag tycker...Ungarna tyckte att det var helfränt, "mini" blev mest förskräckt. Man får inte ha hål i biblioteksböcker mamma!! (vi var på biblan tidigare idag)
Ljus, kakor och snarr... Kakorna kan jag tyvärr inte ta åt mig äran med, bakade av en av mina frukostvänner som var här imorse. Kärlekskakor...troligtvis hittar du receptet på Årstidens bästa blogg...MUMS!
Jaha, då har mästerfotografen varit framme...igen. Jag tog fler kort men givetvis blir det detta med pinnen till höger. Tänk bort den är du snäll!
...då är en glasburk med stort gap mycket mer medgörlig, ett band från ett gammalt lakan och min gamla skiftnyckel så blir det väldigt mycket Annika!
ljus för jordens barn!
Ljus och barn har gemensamma saker, sprider glädje, mys, värme och hopp....men dessa tu bör inte leka ihop dock!
Hjärtan är riktiga glädjespridare! I min källarbutik finns hjärtan som denna innom kort.
Nä nån jäklarns måndag är det väl egentligen inte, min son "stor" blir 15 år idag och det ska ju såklart firas, och det har det gjorts fast på ett annorlunda sätt. I helgen firades han hemma men idag på sjukan, dags för en högdos. Inte så lajbans såklart för honom men det kommer lite grattislämnare hit och hela jag menar HELA avdelningens personal klämde in sig i vårt minimala rum för att stämma upp i sång!
Allt händer på samma gång, Stors firande, släkten kommer och min man rövar bort mig på SPA!!!, bäst att passa på när så mycket barnvakt finns tillgänglig. Det var helt fantastiskt att komma ner i varv på ett varmt härligt spa i några timmar, välbehövt efter denna märkliga höst.
Mellan landningen och uppladdningen från kalas-spa-sjukhus hade jag ett STORT behov att förverkliga mina kransideer. Man kan inte ha för många kransar, inne som ute. Men jag har för få, helt klart!!
Det enkla är oftast finast tycker jag själv, denna gång är det helt vanlig mossa plockad från egen mark, tror inte grönmossan är fridlyst men det kan se lite naket ut om man norpar förmycket. Grenen vet jag inte hur den hamnat hos oss, tror att den för länge, länge sen kom i nån köpebukett, men som blivit sparad.
Ljuvliga Gammelström! På just denna plats där vi vigs, är "bara" vår. Här brukar vi sitta i våra stickade tröjor. Kärlek och finaste prinsar fiskar och jag målar. Det blev så självklart att det är HÄR vi säger JA!
Mittimellan har alltid tjatat om bröllop så han kan få bära fram ringarna, vår lille romantiker, och visst fick han det. Men inte på nån sidenkudde som i prinsessagorna...En sten- Less is more!
Jag har tidigare nämnt att nypon är en höstfavvo, det är ALLTID rätt med nypon. (sålänge man slipper förtära dom) Make up artisten fick premiär jobba med nypon men se hur bra det gick, och hon frågade om hon fick "sno" ideen, kul
Nä nu kunde jag inte hålla mig, efter att tittat på Äntligen hemma blev jag lite pysslig. I min trädgård har jag vanliga hederliga konservburkar som har rostat till sig jättefint. Dom är hur fina som helst bara som dom är men idag testade jag att limma på ett litet band runt och det blev hur bra som helst.
Skiftnyckeln låg djupt nertryckt i en grus och lerväg här på landsbyggden...
. Men iallafall, mitt i allt idag frågar Mini ooom vi iiinte kaan gå ut i skogen å fika lite?! Man blir ju varm i hjärta! Yes vi har lyckats. Det är sådär höstdisigt ute i skogen där vi sitter på ett trästock å fikar. Mini noterar att det luktar svamp, löv och skog. Han håller tummar att hästarna inte kommer för hästar tycker om att bita byxor!??? Han hade tur. Efter ett bra tag i skogen traskar vi hem till alla våra projekt. Åååå vilken mysig dag.
Tänk hur det kan vara, man går på husvisning och man får 200 ideer bara sådär i som en fingerknäppning. Så där ska jag göra och varför har nuvarande ägarna det sååå tråkigt, dom med så mycket potensial tänker man...Jaha då har man bott i det där fina huset med sååå mycket potensial och vad har hänt? nä inte skrytvärt mycket! Övervåningen är fortfarande beklädd i en mycket ful lila Rustatapet, så ful att den till och med nästan ser lite kladdig ut!! Men ideerna består, tur det i allafall. När det kommer till ingången, alltså på väg in till ytterdörren så har det sett så trisst ut och inga ideer alls, nä inget passar vår trånga fula trapp. Tills en dag, då stod jag bara inte ut längre och struntade i att det skulle bli ännu trängre. För att dra en gräns mellan cyklarna och trappen slog jag ner två små armeringsnät, framför slog jag ner pinnstaket jag har flätat/vävt med tunna pinnar för länge sen som bara skräpat i trädgården. Jag köpte två flätade blomserlådor på en loppis för 20kr som jag stoppat IKEAs murgröna i (dom håller fantastiskt bra skvallrar mamma)
Lite skräp från skogen i form av rostiga burkar, hinkar, målarpyttsar ställer jag lite hipp som happ, trär ett kastanjhjärta, hämtar lite mossa...och trolleri trollera är husets entre mysig, fin och glad! Och att mannen kom hem och sa: Men va fint du gjort!, gjorde ju inte saken tråkigare direkt. Synd att bilderna inte är så fantastiska, troligtvis hamnar bilderna på ett heeelt annat sätt när jag "skickar" detta meddelade till bloggen, brukar bli lite tokigt. Titta bara på sista dinotårta bilden... Kram!
Har man tid och fantasi är livet som bäst. När mina barn har födelsedagar ärdet väldigt noga med tårtan (fast ingen av oss tycker om), att det ska vara något födelsebarnet kan på något sätt förlika sig med. Denna gång var det 5 årskalas, nej han är inte lik en dino varken till utseende eller att han tjuvstartar som 6årsmonster. Han leker med dom. Faktiskt just dessa bjässar som står i tårtan, han blev mäkta förvånad att jag hade ställt dom där! Jag fick förklara att jag kokat dom. Jag och de två yngsta barnen är mest kreativa och eftersom tårtan är hemlig för födelsedagsbarnet var det jag och mittimellan som lekte konditorer. Vi blev så nöjda när vi kom på hur vi skulle göra flodvattnet. Allt är gjort av sockermassa och vattnet vatten och gelatin...
